Amanda - the magic will never end

För ett år sen, vaknade vi alla i familjen med glädje. Det var dagen då ni skulle gifta er. Vi var alla så himla glada för er skull, och jag personligen hade väntat länge. Det var ju ändå det första bröllopet som jag kom ihåg. Jag har ju varit på ett innan, men då var jag så liten så det kommer jag tyvärr inte ihåg.

Idag skulle ni firat er första bröllopsdag, en dag som egentligen skulle inneburit mycket glädje. Men.. så blev det inte. Det blir istället en dag, då vi funderar på varför det blev så här.. varför livet kan vara så grymt.. varför du inte är här.. och firar med Patrik.. Han saknar dig såå. Vi andra också..

Jag visste att du betydde mycket för mig. Men jag visste inte att du betydde såå mycket för mig. 5 månader har gått och jag kan fortfarande gråta i ensamhet, över att jag saknar dig.. 

Jag kommer aldrig att glömma den dagen då ni gifte er. Jag har fällt några glädjetårar, men allt har väl en första gång. Det var en mycket vacker dag och fick mig faktiskt att en dag själv gifta mig. 
Nu vill jag bara gratta dig på din bröllopsdag, och så klart Patrik.
Jag hoppas att du sitter på en fint moln någonstan och tittar ner på oss och skrattar. 

Jag vill också tacka dig för att du kom och hälsade på dig i min dröm. Det var så skönt att få se dig och höra din röst igen, även om det bara var i drömmen. Tack Åsa, det får du gärna göra om, hehe Jag kan ibland också känna din närvaro här i huset. Är det verkligen du, eller inbillar jag mig bara?

Åsa, vi saknar dig, och vi hoppas att du har det bra, var du nu än är! Saknar dig, min moster <3